Det lyser små strimmor av sol in genom mina fönster. Så länge jag inte drar upp persiennerna kan jag nästan låtsas som det är sommar. Eller åtminstone vår.

Eftersom det är lördag, lade jag ner lite extra tid på frukosten. Den blev fin så jag tyckte ni kunde få se den. Och nej, jag brukar inte äta frukost på silverbricka. Men varför inte? Om jag har en silverbricka är det väl lika bra att den kommer till användning? Om inte annat så sätter den silverkant på tillvaron (ha ha) och är det inte just det lördagar handlar om?
Nu ska jag höra om min mor har planer på att följa med mig och träna. Jag drog på mig träningsbyxorna i alla fall i hopp om att finna lite motivation själv. Får hoppas att det smittar av sig i såna fall..

skapa lite julstämning.

Jag bjuder på en liten släng av turistbilder. Jag erkänner i och med detta att jag tyvärr inte ansträngde mig det minsta för att få några snygga, förlåt estetiskt tilldragande, kort. Men men det är väl bara ännu en anledning till att åka tillbaka.

En  klocka

Massor av demonstationer
 Alla som har sett och varit uppmärksamma på Harry Potter filmerna vet varför den här bron är asball.

Knepigt.Säg hej till min kompis Piff, eller Puff eller...Martens på väggen tyckte jag var lite småroligt.Lite marknad i CamdenEn telefonkiosk


Avsluta med mig själv - classy.

Igår kväll tog jag med mig min kompanjon nikon och gick en kvällspromenad. Det kändes som något slags avslut. På sommaren antar jag. Ni kan få se små delar av vår promenad.

Har känslan av att det senaste dygnet har innehållet väldigt mycket men samtidigt inte gått sådär onaturligt fort. Carpe Diem.. Igår hann jag med kvalitetstid med Emiillije, Ben n Jerrys och ärtor. Bara en hade räckt för att förgylla mitt dygn men jag är så lyckligt lottad att jag fick alla tre (fyra?). På vägen hem från jobbet idag väcktes dessutom lite ändra-om-tankar hos mig och kanske kanske ger jag mig på mitt sterila IKEA-doftande rum. Jag kan erkänna att jag faktiskt redan har tjuvstartat. Med vad kan jag visa en annan dag. Mest för att jag precis upptäckte att minneskortet till kameran sitter i en annan dator 11 mil bort. Succé! 
När jag ändå är igång och erkänner saker kan jag säga att jag och mamma såg en gubbe sitta i sin bil på ICAs parkering och äta ostkaka med plastsked direkt ur paketet. Så vi köpte med ostkaka.

Det var det.  Dessutom har jag ju en vana av att avsluta inlägg med en slumpad bild från arkivet (haha). Vore synd att bryta den trenden nu eller hur?
 

Uppladdningen för mer frekvent uppdatering har börjat. Känns lite så i alla fall. Sista veckan i skolan har också börjat vilket betyder att fokus fortfarande ligger just där. Aldrig förr har 4 dagar känts som... 8 dagar.
Tills den riktiga jag är tillbaka (i stället för den här robotversionen som bara uppdaterar för att hennes vänner/kompisar/bekanta/whatever börjar tröttna på att läsa samma rubrik varje gång de klickar in här) kan jag bjuda på en bild från helgen.


den som börjar räkna har inget liv.