Det är söndag kväll. Söndagkvällar som alltid betyder plugg. Det är i alla fall en oskriven regel. Sen om man faktiskt pluggar på söndagkvällarna eller inte är en helt annan diskussion. Vad jag vill komma fram till är att idag var jag så illa tvungen att följa denna oskrivna regel. 2 ½ timmars Oidipus-läsande, matteläxläsande, larmodelswebbsinpekterande, UF-checklist-skrivande och tanke-och-text-formulerande senare sitter jag nu här. Avslappnad.

Anledningen är att jag känner att jag äntligen har kommit in i någon slags rutin, någon slags rytm. Kanske är det musikaliteten som sätter in..

G? D? C? Eller va?

Jag visste redan från början att jag inte skulle komma ihåg det där...

Allt är inte lika jobbigt längre.
Nu när klagandet övergått från nödvändigt till en vanesak.

 
Godnatt.