REMINDER
Jag tycker fler borde bli besatta av mig.
Egentligen var det där bara ett retoriskt knep för att fånga uppmärksamhet. Ni vet bättre än jag om det lyckades.. Vad jag ville säga var att ni lättare kan öh...hålla koll på mig med bloglovin. Därför ger jag er en länk dit nu.
Klicka på den tack.
k l i c k a h ä r s å k a n s k e d u f å r e v i g t l i v .
BESEGRAD
Den senaste veckan har jag hört fågelkvitter överallt. Eller nej, det har jag ju inte eftersom det är vinter. Jag har hört twitter överallt. Varje morgon på radion ägnas en oproportioneligt stor del av sändningstiden till att diskutera vad som sägs på twitter för tillfället.
Som om det vore något fantstiskt.
På gårdagens grammisgala togs det återigen upp det där twittrandet. Visserligen med en hint av ironi, som om Ola Salo ville säga till kändissverige att skämmas lite för att de spenderar så mycket tid på twitter.
Som om det vore något fantastiskt.
Twitter finns till och med på ställen där det egentligen inte är meningen att det ska finnas - typ facebook. Nu händer det alltså något roligt - vi twittrar om det - och sen facebookar vi om att vi har twittrat om det roliga.
Som om det vore något fantastiskt.
(Saknas väl bara att någon ska blogga om att vi facebookar om att vi twittrar...oj.)
Det som gör mig bekymrad är att jag inte blir upprörd av detta - snarare road. För sanningen är att allt fågelkvitter får mig att vilja kvittra-twittra-whatever jag med. Och det var ju inte alls vad det här blogginläggets punchline skulle vara.
Hur ska vi lösa det här då?
Mamma, kan jag få en iPhone som jag kan twittra alla mina roliga kommentarer med när jag fyller år?
Haha, ser ni mig?
Som om det vore något fantstiskt.
På gårdagens grammisgala togs det återigen upp det där twittrandet. Visserligen med en hint av ironi, som om Ola Salo ville säga till kändissverige att skämmas lite för att de spenderar så mycket tid på twitter.
Som om det vore något fantastiskt.
Twitter finns till och med på ställen där det egentligen inte är meningen att det ska finnas - typ facebook. Nu händer det alltså något roligt - vi twittrar om det - och sen facebookar vi om att vi har twittrat om det roliga.
Som om det vore något fantastiskt.
(Saknas väl bara att någon ska blogga om att vi facebookar om att vi twittrar...oj.)
Det som gör mig bekymrad är att jag inte blir upprörd av detta - snarare road. För sanningen är att allt fågelkvitter får mig att vilja kvittra-twittra-whatever jag med. Och det var ju inte alls vad det här blogginläggets punchline skulle vara.
Hur ska vi lösa det här då?
Mamma, kan jag få en iPhone som jag kan twittra alla mina roliga kommentarer med när jag fyller år?
Haha, ser ni mig?
OSTBÅGARNAS BAKSIDA
Blev nästan lite röd om kinderna när jag snurrade runt i bloggvärlden och hamnade på tre "gå ner i vikt och få victorias secret kropp fram till sommaren"-bloggar. I rad. Samtidigt som jag hade suttit och funderat på om glass eller ostbågar hade varit godast ikväll. För även om vi bor i ett mellanmjölksland och tanken på att berömma sig själv är strikt censurerad så gör det mig ändå glad att jag kan läsa såna bloggar och fortfarande tänka på ostbågar.
Mmm...cheese...
Förlåt, tappade fokus där en stund.
Jag visste inte ens att det fanns en hel nisch av bloggar under tidigare nämnd kategori. Har ju hört om modebloggar och fotobloggar och även en del bakbloggar. Men detta måste ju vara en helt ny typ av bakbloggar (läs: rumpbloggar)?
När blev yttrandefrihet detsamma som "Hej, vill ni veta hur många millimeter min bakdel har minskat den här veckan?"
Jag känner mig så gammal och konservativ..
FUN FACT
Det går alldeles utmärkt att sätta upp håret med en skruv och det håller hela dagen. Fanny får stå som konstnär till mästerverket.
2
Nummer 1: Jag har lite ångest för att jag medvetet just nu skjuter upp att börja plugga inför ett prov imorgon.
Nummer 2: Såna här inlägg suger.
LIVET ÄR HÅRT
Jag hade tänkt färdas tillbaka i tiden och spela Harry Potter på dataspel. Sen kom jag på att jag hade kommit till delen i spelet där det kryllar av spindlar.
Så nu gör jag BDC.
DEN ONDA CIRKELN
Jag är lite besviken på mig själv. Anledningen? Att jag spenderade all tid på bussen under de 2 senaste åren med att lyssna på musik. Hur crazy den än låter.
Vadå alla lyssnar på musik på bussen, det är liksom det man gör???
Och varför gör man det? Jo för att tiden ska gå fortare och så att man inte ska tänka så mycket på att man åker buss.
Och vad gör man när man sitter på en buss och lyssnar på musik? Jo man sitter samtidigt och kollar ut genom fönstret.
Och vad gör man samtidigt som man tittar ut genom fönstret? Jo man kan liksom inte ungå att tänka på att landskapet utanför fönstret rör sig. Med andra ord sitter man hela bussresan och koncentrerar sig på att tänka på att man åker buss.
Och så är cirkeln sluten.
Det senaste halvåret har jag dock vänt mig till en annan av kulturvärldens grenar - le livres. Also knows as böcker. De personer som har huvudet där det ska sitta inser nu skillnaden mellan böcker och musik. För er andra kan jag förtydliga - när man läser böcker tittar man ner i boken och inte ut genom fönstret och alltså koncentrerar sig på orden i stället för att tänka på att man sitter i en stor, jäkla, blå, ful, dum, tråkig buuuuuuss.
Ledsen, blev lite carried away där. Ni vill att jag ska sätta punkt nu va? Okej.
Åh, harmoni
Vadå alla lyssnar på musik på bussen, det är liksom det man gör???
Och varför gör man det? Jo för att tiden ska gå fortare och så att man inte ska tänka så mycket på att man åker buss.
Och vad gör man när man sitter på en buss och lyssnar på musik? Jo man sitter samtidigt och kollar ut genom fönstret.
Och vad gör man samtidigt som man tittar ut genom fönstret? Jo man kan liksom inte ungå att tänka på att landskapet utanför fönstret rör sig. Med andra ord sitter man hela bussresan och koncentrerar sig på att tänka på att man åker buss.
Och så är cirkeln sluten.
Det senaste halvåret har jag dock vänt mig till en annan av kulturvärldens grenar - le livres. Also knows as böcker. De personer som har huvudet där det ska sitta inser nu skillnaden mellan böcker och musik. För er andra kan jag förtydliga - när man läser böcker tittar man ner i boken och inte ut genom fönstret och alltså koncentrerar sig på orden i stället för att tänka på att man sitter i en stor, jäkla, blå, ful, dum, tråkig buuuuuuss.
Ledsen, blev lite carried away där. Ni vill att jag ska sätta punkt nu va? Okej.
Åh, harmoni
- - -
HOW DID I BECOME SO OBNOXIOUS?
Det är fortfarande storm ute men jag är glad ändå. Jag vet inte riktigt om jag har en anledning. Det skulle möjligen kunna ligga något i att jag åt en punchrulle nyss... Eller så skulle det kunna bero på att jag redan gjort klart det jag skulle göra idag när jag kom hem, innan jag kom hem. Det betyder nämligen att jag har tid med att hänga med en polare som jag annars bara brukar träffa på toaletten.
Ja det är sant. Han bor där. På en bänk.
Ja det är sant. Han bor där. På en bänk.
BRA
Ledsen för den lite tunna uppdateringen. Har varit en del annat på gång. (Men fan vilket standardinlägg det här ser ut att bli då...) Jag ville mest säga hej. Så hej.
Om standardinlägget nu skulle göras komplett skulle det komma en bild på mig nu hehe. Den kommer inte. Istället kommer en bild som jag tycker om. För när chipsen ligger i pastasalladen. Då vet man att allt är bra.
Om standardinlägget nu skulle göras komplett skulle det komma en bild på mig nu hehe. Den kommer inte. Istället kommer en bild som jag tycker om. För när chipsen ligger i pastasalladen. Då vet man att allt är bra.
BAKTUNG
Såg precis mitt allra första avsnitt av One Tree Hill. Jag vet inte om det är pinsamt att jag aldrig sett det innan eller pinsamt att jag nu gjorde det i alla fall. Skit gör det samma eftersom pinsamhet inte är så farligt. Förövrigt har jag dunsat ner i min säng och har nu svårigheter att komma upp. Tror potatisgratängen jag åt innan har gjort mig lite baktung.. Men det syns inget va?
NATTHUMOR
Lika bra varje gång.
bw.
Med den bilden skulle man kunna tro att jag skulle skriva att min dag varit upp och ner men det har den inte. Det var mest ett sätt att inleda ett inlägg. Varför det behövdes var faktiskt för att min dag varit ovanligt (haha) händelsefattig. Jag har suttit och glott på en datorskärm varvat med en tvskärm.
Jag vet inte vad som är värst, att det är det enda jag gjort eller att det verkar som om det är just det jag kommer göra resten av dagen. Orkar inte (okej känner inte för) en springrunda tack vare pissregnet som hånats hela dagen. Jag byter ut springrundan mot chokladpudding tror jag.
Nu ska jag se till att vattna mina blommor.
NEJ
BORÅS BORÅS
Här har det visst uppstått en ofrivillig paus. Bloggtorka som det så fint brukar kallas av dem som är något.
Nåväl jag återkommer vid nästa regnperiod.
Det är ju tur att man inte bor i Borås.
Nåväl jag återkommer vid nästa regnperiod.
Det är ju tur att man inte bor i Borås.
THAT'S THE SPIRIT
"Står med hörselskydd och en sån där orange jacka och slipar i en ladugård."
-Sara Warneryd
-Sara Warneryd
FOSTERSTÄLLNING, TYP
Sitter och lyssnar på Lykke Li (Skavlan är på) med mor och far. Försöker verkligen tycka det är bra. Lyckas inte jättebra. Resten av världens pissigaste dag spenderade jag med att göra folk besvikna, sura och ledsna. Själv bli besviken, sur och ledsen. Slita rumpen av mig på en idrottslektion. Plugga rumpen av mig när jag kom hem dels för att ha en anledning till att stänga in mig på mitt rum, dels för att skona omvärlden och dels för att jag verkligen verkligen behövde plugga.
Det är inte mycket kvar av rumpen och jag är så långt ifrån klar man kan vara ungefär.
Motivationen går på reservbränslet och när det tar slut tar nog all min energi slut också. Känns gött!
(Lite positivt är dock att vi lyckades få typ bästa monterplatsen till UF-mässan nästa vecka.) Men det sätter jag som en parentes.
Det är inte mycket kvar av rumpen och jag är så långt ifrån klar man kan vara ungefär.
Motivationen går på reservbränslet och när det tar slut tar nog all min energi slut också. Känns gött!
(Lite positivt är dock att vi lyckades få typ bästa monterplatsen till UF-mässan nästa vecka.) Men det sätter jag som en parentes.
TUFFT
Jag gjorde några löften för ett tag sen. Ni vet äta nyttigare och bla bla.. Var iofs i löftesögonblicket helt övertygad om att jag skulle klara det utan problem. Låt oss säga att det där var naivt. Men efter idag har jag med mycket blandade känslor fått en kalldusch (metaforisk alltså, duschen efter idrotten var skitvarm) som kommer tvinga mig till att hålla mitt löfte. Finns inga alternativ. Löftet som jag gjorde mest på skoj snarare än att jag behöver det, eller jo man kan alltid äta nyttigare, måste jag nu hålla.
Kost får bli vårens projekt alltså.
Jag som verkligen inte är en sån där människa... En sån där "havregrynsgröt är godare än rostmackor"-person.
Det här kommer inte att bli lätt.
Ge mig en vecka och jag kommer seriöst se det här när jag tittar ner.
Ja det är gjort av choklad..
Kost får bli vårens projekt alltså.
Jag som verkligen inte är en sån där människa... En sån där "havregrynsgröt är godare än rostmackor"-person.
Det här kommer inte att bli lätt.
Ge mig en vecka och jag kommer seriöst se det här när jag tittar ner.
Ja det är gjort av choklad..
riket vid vägens slut
Jag vet, uppdatera min blogg är inte det som prioriterats mest den senaste tiden. Det kan vara så att livet kom i vägen. Frågan är då vad detta omtalade "liv" är för något. Är det skolan, vänner, pojkvän, en riktigt bra låt eller det jag drömmer om?
Just nu sitter jag med den där boken vi ska läsa i skolan, riket vid vägens slut. Det där riket skulle man kunna jämföra med mitt hem. Tranemo. Lite som världens ände, inte särskilt mycket att göra och alla känner alla. Men det är ändå mitt hem, där jag har mitt liv (och dessutom världens bästa pizzeria.. ledsen Italien).
Att längta bort och att längta efter mer är uppenbarligen naturligt för ungdomar, i synnerhet de som bor i små hålor (visserligen är jag glad att jag inte bor i Svenljunga..). Men har vi det så dåligt egentligen? Sanningen är, att jag ibland undrar om vi verkligen är tillräckligt mogna för att följa de där drömmarna och önskningarna just nu. Frågan är, vilken är den rätt drömmen? Några år på gymnasiet är kanske väldigt nyttigt för att mogna och konstruera de rätta framtidsplanerna, så att man inte gör något förhastat med sitt liv.
Å andra sidan, hade det inte varit skönt att någon gång ha lite tid och utrymme till att göra något impulsivt och förhastat? Jag antar att det är det vi får loven till.
Bara 2 dagar kvar..
Just nu sitter jag med den där boken vi ska läsa i skolan, riket vid vägens slut. Det där riket skulle man kunna jämföra med mitt hem. Tranemo. Lite som världens ände, inte särskilt mycket att göra och alla känner alla. Men det är ändå mitt hem, där jag har mitt liv (och dessutom världens bästa pizzeria.. ledsen Italien).
Att längta bort och att längta efter mer är uppenbarligen naturligt för ungdomar, i synnerhet de som bor i små hålor (visserligen är jag glad att jag inte bor i Svenljunga..). Men har vi det så dåligt egentligen? Sanningen är, att jag ibland undrar om vi verkligen är tillräckligt mogna för att följa de där drömmarna och önskningarna just nu. Frågan är, vilken är den rätt drömmen? Några år på gymnasiet är kanske väldigt nyttigt för att mogna och konstruera de rätta framtidsplanerna, så att man inte gör något förhastat med sitt liv.
Å andra sidan, hade det inte varit skönt att någon gång ha lite tid och utrymme till att göra något impulsivt och förhastat? Jag antar att det är det vi får loven till.
Bara 2 dagar kvar..
VAMPIRE DIARIES?
Kära dagbok som inte egentligen kan vara en dagbok eftersom det i min värld är så att dagböcker endast ska läsas av den personen som skriver i dagboken och eftersom detta inte endast läses av mig inte riktigt kan räknas till kategorin dagbok.
(Ja det var meningen att skriva en mening som inte har någon mening.)
Loggade in utan att ha en aning om vad jag skulle skriva. Hittar på samtidigt som jag skriver ungefär. Kan ju dock informera världen om att företagsekonomi är svårt, att min bror lagar soppa, att jag om en vecka står i Italiens huvudstad och att jag har hittat mina "borttappade" kortegebyxor.
Och att jag inte skulle ha några problem med att sova i en kista.
